Efter begravningen samlades vi på Gimo Herrgård för en gemensam minnesstund och en bit mat. Eftersom vi var så många fick vi inte plats i Kyrkans Hus som vi hade tänkt från början utan Gimo Herrgård bokades i stället. Det var trevligt och kändes så fint att få en liten pratstund med (nästan) alla som kommit för att hedra David. Så här efteråt minns vi inte vilka alla var - det var så många känslor och intryck och mångas namn föll bort. Men vi är så glada och tacksamma att så många kunde komma för att ta avsked av vår son.

Arbetskamraterna från tiden i Afghanistan hade med sig en bok från deras tid där nere. Den har vi bläddrat i mycket. På ett bord hade vi ställt en digital fotoram med bilder från vår älskade son, något som vi tror uppskattades av många.

Vi bjöd på landgång, kaffe och tårta. Tyvärr klantade personalen till det och glömde servera läsk och öl... Först efteråt när det var för sent upptäcktes det. Vi hoppas alla gäster hade överinseende med deras misstag.

Efter lunchen läste komminister Magnus Vallin upp alla gåvor som skänkts till olika fonder. Bland dessa fanns Läkarmissionen, Läkare utan gränser och Hjärt-Lungfonden.

Ett speciellt tack vill vi rikta  till Helge Stålnacke, Davids fältpräst under tjänstgöringen i Afghanistan. Det värmde oerhört mycket att du ville närvara.